miawestin

idag började dagen bra.
åkte till elin och mina två prinsar, tog en promenad och lämnade felix på dagis, sen blev det promenad till pojkarnas faster och kusiner. så fick träffa och hålla i lilla axel för första gången, såå liten och såå söt! :) kan inte förstå att det gått så fort sen det var lille casper som var några veckor gammal. små fisarna mina!
frågade även felix vad han önskar sig i present, han fyller nämligen 3 år snart! jag frågar; vad önskar du dig i presen då felix? felix svarar; skiftnyckel!
okej.. hahaha, så söt. sen sa han liksom inge mer. han är för tokig och go! jag älskar att vara i deras omgivning.

jag och emil var även till natalie idag innan vi åkte på fotboll och kikade..
hennes gravsten hade kommit och den var så himla fin. men det bara huggde till i mitt hjärta och fick så himla ont i magen att jag mådde illa. hennes namn var inristat i stenhjärtat. det går inte att beskriva känslan jag fick, det bara brast. våran natalie, våran tokfia som alltid fanns där och gjorde dagen så bra som den kunde bli. våran fina solstråle som bara ville alla gott. hur kan det fått slutat såhär? hur stor är chansen att det händer att man mister sitt fina liv bara för att man är ute och går? för att "hälsa" på natalie nu måste vi se en gravsten med hennes namn på. minnas alla fina stunder vi fick tillsammans, och vara stolt över henne för att hon var så himla bra. natalie hade allt, allting. sen försvann allt, hon försvann som en levande ängel hon var. nu är hon himlens finaste ängel och saknaden kommer alltid göra så förbaskat ont. jag kommer alltid att minnas henne, som den gladaste och finaste natalie. jag har så fina minnen, så fina ord kvar att minnas. jag fick vara en vän till henne, jag såg upp till henne. hon kommer alltid vara min stjärna och jag kommer alltid att älska natalie svensson.

min mobil krånglar tyvär, så får inte in någon bild från när jag var dit idag..

du fattas oss, föralltid..